Om åksjuka
Åksjuka är kroppens naturliga reaktion på motstridiga signaler från balanssinnet och ögonen. Nästan alla kan drabbas – och det finns flera sätt att minska besvären.
Hur vanligt är det?
Vad är åksjuka?
Åksjuka är inte en sjukdom. Det är en fysiologisk reaktion som alla med fungerande balanssystem kan få vid tillräckligt kraftig rörelse. Vissa är mer känsliga än andra. Generellt drabbas kvinnor oftare än män, barn mellan 2–15 år är särskilt sårbara, och personer med tillstånd som graviditet, migrän eller yrsel löper högre risk. [1,2]
Åksjuka uppstår när rörelse får dig att känna dig sjuk. Symptomen kan drabba dig vid verklig rörelse – som när du reser med bil, båt, flyg eller tåg – eller vid upplevd rörelse, som när du tittar på storbildsfilm eller använder virtual reality-simulatorer.[2]
Hur vanligt är det?
Varför uppstår åksjuka?
Åksjuka beror på en konflikt mellan de sinnen som registrerar rörelse. Hjärnan tar emot signaler från tre olika system: [1,2]
Balansorganen (vestibulära systemet) i innerörat känner av rörelsens riktning – framåt, bakåt, åt sidan, upp eller ner. Ögonen registrerar var kroppen befinner sig i rummet och vilken riktning du rör dig. Proprioceptiva systemet – nerver i muskler och leder – ger information om vilka delar av kroppen som rör sig eller står still.
När dessa system skickar motstridiga budskap till hjärnan uppstår åksjuka. Ett klassiskt exempel: du läser i baksätet på en bil. Balansorganen känner att du rör dig framåt med bilen, men ögonen ser en stillastående bok. Hjärnan kan inte matcha signalerna – det resulterar i illamående. [2]
Samma mekanism gäller när det visuella systemet registrerar rörelse medan kroppen står still, som vid VR-simulatorer eller storbildsfilmer. Detta kallas visuellt inducerad åksjuka. [2]
Hur vanligt är det?
Vad händer i kroppen?
Åksjuka drabbar fler än du kanske tror. Nästan alla kan få åksjuka om rörelsen är tillräckligt kraftig – det är inte en svaghet, utan hur kroppen fungerar. [1]
På en båtresa i hårt väder kan mellan 3 och 60% av passagerarna drabbas, beroende på hur kraftigt det gungar. [1]
Barn i skolåldern har det särskilt jobbigt: över 4 av 10 skolbarn (43%) upplever symptom när de åker bil eller buss. [3]
Kvinnor drabbas oftare och får starkare symptom än män, [5] särskilt under menstruation och graviditet.
Hos kvinnor är frekvensen och svårighetsgraden generellt högre än hos män [5]
Fakta:
Det här är inte en sjukdom – det är en fysiologisk reaktion som nästan alla människor har [1]
Hur vanligt är det?
Hur vanligt är det?
Vissa personer löper högre risk att drabbas
I trafiken
43% av skolbarn upplever symptom i bil/buss
På sjön
3–60% av passagerare på båtresor, beroende på väder
Generellt
1 av 3 personer har hög känslighet
Barn 3–12 år
Högst känslighet, topp vid 9–10 års ålder
Kvinnor
Särskilt under menstruation och graviditet
Personer med migrän
Personer med migrän eller vestibulära störningar
Symptomen vid åksjuka
Hur känns det?
Följ dessa råd för säker och effektiv användning av Scopoderm. Vid frågor, kontakta läkare eller apotekspersonal.
Tidiga tecken:
Obehag och orolig känsla
Ökad salivproduktion
Svettning
Blekhet
Utvecklade symptom:
Illamående
Yrsel
Huvudvärk
Kräkningar
Efter episod
Trötthet
Utmattning
Balanssvårigheter (kan kvarstå en tid)
Hur vanligt är det?
När behövs läkemedel?
Om enkla åtgärder inte räcker till kan läkemedelsbehandling övervägas efter samråd med läkare eller apotekspersonal.
Antihistaminer – receptfria alternativ som blockerar signaler i kräkcentrum. Vanlig biverkning är trötthet. [2]
Antikolinergika (skopolamin) – receptbelagda läkemedel som hämmar signaler till balanscentrum i hjärnan. Finns som depotplåster som sätts bakom örat och ger skydd i upp till 72 timmar. [7] Ett exempel är Scopoderm, som kräver recept och läkarkonsultation.
För mer information om läkemedelsalternativ, prata med din läkare eller apotekspersonal.
Faq
Vanliga frågor om åksjuka eller sjösjuka
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna. Kontakta din läkare om du har fler funderingar
Varför får man åksjuka?
Åksjuka uppstår när hjärnan får motstridiga signaler från olika sinnen. Balansorganen i innerörat känner rörelse, men ögonen ser en stillastående miljö (som bilens interiör). Denna sensoriska konflikt aktiverar kroppens kräkcentrum. Det är inte en sjukdom – det är kroppens naturliga reaktion. Nästan alla kan drabbas vid tillräckligt kraftig rörelse.
Hur länge varar symptomen?
Symptomen börjar vanligtvis inom 30 minuter till 2 timmar efter att rörelsen startat och brukar försvinna inom några timmar efter att rörelsen upphört. Vissa kan känna trötthet eller balanssvårigheter kvar upp till ett dygn. Om symptomen kvarstår längre än 24 timmar efter resan, kontakta vården.
Kan man vänja sig vid åksjuka?
a. Cirka hälften av alla känsliga personer blir mindre känsliga genom vana. Kroppen lär sig gradvis tolka rörelsesignalerna bättre. Medelåldern för acklimatisering är cirka 22 år. Regelbunden exponering för rörelse i små doser kan träna balanssinnet.
Vilken plats i fordonet är bäst?
Välj platser där rörelsen känns minst: - Bil: Fram i fordonet med utsikt framåt - Båt: Mittskepps där gungningen är minst - Flyg: Över vingarna vid planets tyngdpunkt - Tåg: Fönsterplats, framåtvänd Se alltid ut mot horisonten och undvik läsning eller skärmanvändning under resan.
Kan åksjuka vara farligt?
Åksjuka i sig är inte farlig, men kraftiga eller ihållande kräkningar kan leda till vätskeförlust (dehydrering), särskilt hos barn och äldre.[2] Kontakta vården om: Kräkningarna inte upphör efter resan Personen inte kan behålla vätska Symptom som förvirring eller svaghet tillkommer
Varför är barn mer känsliga?
Barn mellan 3–12 år har högst känslighet eftersom deras balansorgan fortfarande utvecklas. Toppen ligger vid 9–10 års ålder. Spädbarn under 2 år drabbas sällan, troligen eftersom de ofta ligger ner och har begränsad visuell utveckling. Känsligheten minskar oftast med åldern.
OBS! Viktigt att veta
Faq
Källor och referenser
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna. Kontakta din läkare om du har fler funderingar
[1] Brainard A. Motion Sickness: Background, Epidemiology, Etiology. Medscape. 2024.
https://emedicine.medscape.com/article/2060606-overview
[2] Schmäl F. Motion Sickness - StatPearls. NCBI Bookshelf. 2023.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK539706/
[3] Rine RM, Schubert MC, Whitney SL, et al. Motion sickness prevalence in school children. Eur J Pediatr. 2014;173(11):1473-1482.
https://link.springer.com/article/10.1007/s00431-014-2351-1
[4] Motion sickness. MedlinePlus Genetics. National Library of Medicine. 2024.
https://medlineplus.gov/genetics/condition/motion-sickness/
[5] Leung AKC, Hon KL. Motion sickness: an overview. Drugs Context. 2019;8:2019-9-4.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7048153/
[6] Murdin L, Golding J, Bronstein A. Managing motion sickness. BMJ. 2011;343:d7430.
[7] Scopoderm Depotplåster 1 mg/72 timmar – Produktresumé. FASS Vårdpersonal. Baxter Medical AB. 2024.
https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19830909000010
[8] Shupak A, Gordon CR. Prevalence and correlates of susceptibility to motion sickness. Eur J Appl Physiol Occup Physiol. 1998;77(5):401-406.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9492893/